SUICIDPREVENTION

FAKTA OCH STATISTIK

Suicid är en ledande dödsorsak bland unga vuxna och medelålders människor. I Sverige tar i genomsnitt fyra personer sitt liv varje dag, utöver detta sker minst 15000 suicidförsök i Sverige varje år. Bakom varje suicid finns en individuell historia och närstående som drabbas av sorg. Att förstå komplexiteten av suicid är viktigt för att kunna förebygga det. Ökad medvetenhet, tidig upptäckt av riskfaktorer och tillgång till professionell hjälp kan vara avgörande för att rädda liv.

Suicid är en komplex hälsofråga som påverkar människor i alla åldrar från alla samhällsskikt. Det finns aldrig en enkel förklaring till att en person tar sitt liv utan det är ofta flertalet faktorer som samverkar. Många har en pågående depression eller någon annan form av psykisk ohälsa eller missbruk, men även svår fysisk sjukdom, smärta, relationskriser eller ekonomiska svårigheter kan öka risken för suicidhandlingar.

RISKFAKTORER OCH TECKEN PÅ SUICIDRISK

Psykiatriska sjukdomar: Personer med psykiska hälsoproblem, särskilt depression, ångest och bipolär sjukdom, har en högre risk för suicid. Obehandlad psykisk ohälsa kan fördjupa smärtan och hopplösheten.

Missbruk av alkohol och droger: Missbruk av substanser kan påverka omdömet och minska impulskontrollen, vilket ökar risken för suicid. Alkohol och droger kan också försämra den psykiska hälsan.

Tidigare suicidförsök: De som tidigare har försökt ta sina liv har en högre risk att göra det igen. Tidigare försök ska därför tas på största allvar.

Familjehistoria: En familjehistoria av suicid kan öka en persons sårbarhet. Genetiska och miljömässiga faktorer spelar en roll.

Social isolering: Känslan av ensamhet och social isolering kan vara en stark riskfaktor. Människor behöver sociala nätverk och stöd. Om någon drar sig undan från vänner och familj och isolerar sig, kan detta vara en signal om att de behöver stöd.

Ekonomiska svårigheter: Stora ekonomiska bekymmer och skulder kan skapa stress och hopplöshet, vilket ökar risken för suicid.

Öppna uttalanden om självmord: Människor som talar om att de vill dö eller inte har något att leva för behöver omedelbar uppmärksamhet och hjälp.

Dramatisk förändring i beteende: Om någon uppvisar en plötslig och dramatisk förändring i beteende, som till exempel att dra sig tillbaka, dra sig ur tidigare intressen eller förlorar aptiten, kan detta vara ett tecken på ökad suicidrisk.

Självskadande beteende: Om någon skadar sig själv kan det vara en indikation på att de upplever stark psykisk smärta och kan ha tankar på suicid.

Uppgivenhet och hopplöshet: Människor som känner sig uppgivna och hopplösa kan vara i fara. De kan uttrycka känslan av att det inte finns någon väg ut.

HUR KAN JAG HJÄLPA TILL?

Det finns flera sätt du kan hjälpa någon som du är orolig för:

Visa empati och lyssna: Lyssna aktivt på personen och uttryck din oro och medkänsla.

Uppmuntra till professionell hjälp: Uppmuntra personen att söka hjälp från en psykolog, psykiater eller terapeut.

Håll kontakten: Håll regelbunden kontakt med personen och var där för dem.

Ta planer om suicid på allvar: Om någon uttrycker att de överväger suicid, ta det på stort allvar och sök omedelbart professionell hjälp eller kontakta en krislinje.

BEHÖVER DU STÖD?

112 - Akutnummer

Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälp.

Minds självmordslinje

Behöver du någon att prata med? Ring Minds självmordslinje.
Telefon: 90101

Spes stödlinje för efterlevande

Stöd från efterlevande till efterlevande. Telefon: 020-18 18 00

Bris- Barnens rätt i samhället

Är du under 18 år och vill prata med någon? Ring Bris.
Telefon: 116 111.

Jourhavande medmänniska

Behöver du någon att prata med kvällstid eller mitt i natten? Vänta inte! Ring till Jourhavande Medmänniska.

Telefon: 08-702 16 80